Som alltid ett blogginlägg under lektionerna i datasalen. Väldigt drygt kan jag säga att det är. Men lung. Har verkligen lagt tid på min redovsingen som jag ska ha i morgon, åndå känner jag att jag inte kan någonting. Men har ju kvällen på mig så.
Har inget att skriva om ingentilgen, kanske att jag och malin har kommit fram till att vi tros allt behöver varandra. Känner att ni får informationen på en ogrundat kunskap som ingen annan en som närvarande igår i omklädningsrumet i Allianhallen vet om. Men det är så onödiogt att skriva att jag bara skriver det för att det är det som mina händers val av tangentar bildar i form av ord. Jag är nog keff.
Jag måste börja skirva på mitt idrottsarbete snart, det är inte innehållet som är det svåraste utan hur man ska få ner det i ord, det är det jag faller på.
Nog om skolan, uch den tar verkligen över en liv. Och nu ska jag sluta skriva saker som alla kommer hoppa över att läsa bara för att fördröja tiden som jag måste utnjutja...