Jesus vilken hemfärd kan jag säga! Till en början var bussen ca 10 min sen på stan och det blev bara värre. Bussen fastnade i snön varje gång den stannat och visa gånger tog det flera minuter innan vi kunde kära igen. Det tog ca 30 min att komma till Stundenstaden, ivänligafall tar det knappt 10.
Väl efter kanske en såndär 40 min hade vi kommit till , eller nästan till Flogasta, och då höll bussen på att glida ner i diket. Vid dethär laget var jag ganska irriterad och kännde för att komma hem så jag och min nyfunna vän bredvid mig, som visade sig vara en av Lundblan's, tog oss ur bussen och började traska i snön. Det är kallt och jag hamnade ett antal gånger med snö upp till höfterna. Men det var trevligt med sälskap och samtalet vandrade mellan skola och innebandy. Slutligen skildes vi åt och jag ökade på stegen en anning. En anning för mycket då jag klantig som jag är ramlar om vrikar till min förna stuckade fot och gud vad sånt gör ont. Men jag traskade vidare, hade nog inte så mycket väl. Tillslut möte jag upp min kära vän Joanna Sandell och fick höra hennes histroia om hemfärden. Fick också hälsa på Niklas som hade väntat på bussen en tid och jag hoppas att han inte drabbas av samma sak som jag.
Pinsamt GamlaUppsalaBuss!