saknad

Det är inte längre den där bubblande, glada och underbara känslan som fyllde mig varje gång du såg mig.

Det är tomhet, saknad och förtvivlan som möter mig nu. Ett galler som fångslar mig. Bort från dig.

Jag kan inte utan dig
Jag vill inte utan dig
Jag står inte utan dig

Jag måste utan dig

Det är svårt att inte gråta när jag tävker på oss två nu. Du var solskenet, jag var ensam.
Jag är ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0