mamma

i morse kollade mamma på mig som att hon aldrig känt mig
som att hon aldrig sätt mig
har jag förändras ? inte så.
ibland undrar jag om hon hittat mig, att vi inte är släkt.
hon förstår mig inte alltid, som att hon hittat mig
och jag inte var hennes dotter.
men för en stund sen skrattade hon
som att hon aldrig hade skrattat förut.
har hon förändrats ? inte så.
men jag såg i hennes skratt att hon var min. vi är släkt.
trots att jag inte förstår henne så är
hon min mamma. hon är min.
och jag är stolt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0