080202
Jag har inte kommit så lång i mitt pluggande eftersom mina tankar är så långt borta just nu. Jag kan inte koncetrera mig för fem öre och jag vet exakt varför. Exakt. Så har det varit hela dagen och jag har pendlat mellan svaga panik känslor och lycko rus. Jag skulle ha aldrig börjat tänka, börjat tolka dina handlingar för jag har en tendens att tokla dom fel. Egentligen är jag rädd, utan att jag vågar vara det. Jag försöker intala mig att det abslout inte finns något som skrämmer, inget i dig som får mig att tvivla men något i mig vill inte ens lyssna på dom tankarna. Jag vill träffa dig för jag saknar dig otroligt. Men samtidigt tvivlar jag starkt på om du saknar mig.
Kommentarer
Trackback
