jag och mamma har suttit i solen och skrattat i en timme nu.
mamma och jag är min familj. det blir så.
det blir så när andra vänder ryggen, när pappa drar.
hon är min familj, för hon stod kvar.
vid mig, med mig, hos mig. hon är den som
är villig att offta sig själv för att jag ska få andas.
det vet jag, hon är villig att skämma ut sig,
för att jag ska kunna skratta. hon är villig att vara tyst,
för att jag ska våga gråta. det vet jag.
varje dag. för mig. jag älskar henne. mer än bara
älskar.