har börjat hämta mig från en helveteshelg med bara få fina stunder. trots att den skakat mig har den fått mig att inse hur viktigt vänskapen är, hur fin vänskapen är mellan mig och mina vänner (tack tackt tack). jag har insett hur mycket jag älskar en person som jag har i mitt liv. och jag har smakat på känslan av att kanske inte få älska längre. jag har insett hur fin min familj egntligen är, hur dom ser mig och hur dom ställer upp. jag har sett hur min fina mamma, med gråter i halsen, låtit mig sitta och gråta i henne famn. timma efter timma utan att säga ett ord. jag har haft en hand i ryggen och utan det vet jag inte vad som hade blivit av mig ..